NÄR
NEDRÄKNINGEN
NÅR SITT
SLUT

Kapitel 1
KRIGET SOM SÄTTER STOPP FÖR ALLA ANDRA KRIG



GENOM ALLA TIDER har krig kommit och gått. Men under det senaste århundradet har dessa krig blivit allt mer förödande, detta är på grund av den snabba tekniska utvecklingen. Slutet av andra världskriget utgjorde en tidpunkt då världen upplevde detta tydligt när de första atombomberna släpptes över Japan. Det räckte med två sådana bomber för att döda nästan 200 000 människor.

De bomberna var dock mycket små i jämförelse med de bomber människan utvecklat sedan dess. Idag finns det kärnvapen som är nästan 4000 gånger så kraftfulla. Den kraften är nästan omöjlig att förstå, för att inte tala om svårigheten att föreställa sig hur destruktiva de skulle kunna vara.

De två första atombomberna åstadkom var och en ett svampmoln som sträckte sig ca 7,6 km upp i atmosfären. År 1961 sprängde ryssarna en bomb som de kallade Tsar Bomba (RDS-220) vars svampmoln sträckte sig hela 60 km upp i atmosfären och sände chockvågor som gick runt jorden tre gånger om. Sådan kraft går knappt att begripa.

Ljusskenet från explosionen kunde uppfattas på nästan 100 mils avstånd. En obebodd by 5,5 mil från platsen för sprängningen jämnades helt med marken och byggnader som låg hela 16 mil bort skadades av tryckvågen. En sådan bomb skulle mer eller mindre jämna New York eller Los Angeles med marken.

Världen gick in i en ny tidsålder i augusti 1945 när de två första bomberna exploderade över Japan. Detta var början på en tidsålder under vilken det skulle uppenbaras vad Gud, långt långt tidigare, hade proklamerat skulle komma att ske. Detta inbegriper många profetior som avslöjar vad Gud sagt skulle ske mot slutet av människans första tidsålder — dock inte slutet för mänskligheten, men slutet på en tidsålder och början på en ny.

Vad har då människan gjort med de vapen hon utvecklat? Jo, till slut har hon använt dem! Innebär inte detta att sannolikheten är väldigt stor att oerhört kraftfulla kärnvapen förr eller senare kommer användas? Om du skulle erbjudas möjligheten att få veta hur snart detta skulle ske, skulle du då inte vilja veta det? Och skulle inte du då också vilja veta vad du kunde göra för att du och dina närmaste skulle kunna vara bättre förberedda och beskyddade?

Den här boken är skriven med det syftet — att hjälpa så många som möjligt, som vill ha hjälp. Men att acceptera den hjälpen innebär också att man öppet och ärligt funderar på det som står skrivet, utan några som helst fördomar och förutfattade meningar.

Tre böcker har skrivits innan denna, varav den första gavs ut 2005, och de har alla haft samma syfte: att informera, varna och med alla tillgängliga medel försöka hjälpa människor att kunna vara bättre förberedda inför det som kommer att hända framöver.

Några år efter att den första boken skrevs uppenbarades det att det existerar verkliga tidslinjer och profetiska tidssegment som kan undersökas för att på så sätt kunna upptäcka olika händelser som leder fram till ett tredje världskrig. Dessa tidslinjer kommer beskrivas i detalj senare i den här boken, men redan här kan sägas att det existerar en profetisk nedräkning till det tredje världskriget. Den nedräkningen startade redan den 17 december 1994.

Flera profetiska tidssegment har redan passerats som passar perfekt in i denna nedräkning under vilken viktiga profetiska händelser redan har skett. Vi närmar oss nu de sista tidssegmenten som fortfarande har möjlighet att ingå i nedräkningen.

Dessa profetiska tidsperioder och de datum de infaller på går att räkna ut. Vi vet dock ännu inte helt exakt vilken tidsperiod som är den som leder till det tredje världskriget, men Gud har ändå gett oss möjligheten att se specifika tidsmarkörer då detta skulle kunna ske. Det är tack vare den möjligheten som vi kan vara alerta och upptäcka när den slutliga tidsperioden börjar, så att vi kan vara förberedda på rätt sätt.

Idag har vi fått mycket mer förståelse gällande nedräkningen och de profetiska händelserna, vilka är kopplade till olika nyckelnationers ageranden. Allt detta uppfylls profetiskt mer och mer allteftersom tiden går. När du nu kommer läsa mer om dessa tidsperioder, händelser och aktörer så är det mycket möjligt att du fylls av ett visst mått av fruktan.

En balanserad och realistisk inställning, vilket inkluderar ett visst mått av fruktan, kan vara till hjälp för att motivera en människa att agera på ett sätt som innebär att många människors liv skulle kunna räddas.

Det som är på gång är oerhört skrämmande och innebär en så pass hög grad av förstörelse att den är svår att förstå. Men att låtsas som om ingenting kommer inte att förhindra att det faktiskt sker. Att däremot se ärligt och nyktert på det hela och förändra sitt liv på grund av detta, är början på att på ett klokt sätt förbereda sig för det som vi nu står inför.

Ordet ”Gud” får människor att reagera på många olika sätt. De flesta reaktionerna är sällan positiva. Så genom att i boken skriva om vad Gud för länge länge sedan proklamerade, skapas direkt en situation som är fylld av olika problem.

Det första problemet består i att fundera ut hur man på bästa sätt når fram till människor, hur man vädjar till dem och hur man hjälper dem, utan att för den skull förnärma någon, men ändå vara tydlig och klar. En stor del av det här problemet bottnar i kunskapen om att det finns så många olika religiösa livsåskådningar som människor bekänner sig till, men också att det finns många människor som inte har någon tro alls.

Stor ansträngning kommer läggas på att försöka förklara olika ämnen sanningsenligt, utan någon som helst önskan att provocera. När det kommer till starka religiösa övertygelser kan det ofta uppfattas offensivt när något annat hävdas vara sant. Det kan därför här vara bra att säga att ingenting av det som är skrivet i den här boken är skrivet för att döma eller fördöma någon annan människas tro och/eller övertygelse.

Ingen är perfekt. Vi har alla saker som vi håller som sanna, men som efter en tid visar sig vara felaktiga. Livet blir faktiskt bättre när vi får syn på det som är fel, ändrar oss, korrigerar felet, och därigenom får mer kunskap och blir visare på kuppen. Dock är ofta sådana förändringar mycket svåra att hantera, men de tvingar fram en sann ödmjukhet genom processen.

Så på vilket sätt kan flest antal människor bli nådda och sedan få hjälp gällande det som mycket snart kommer börja ske mitt framför ögonen på dem? Hur kan någon hantera kunskapen om en potentiell situation som innebär att mer än en tredjedel av allt levande på jorden förintas?

Nästa stora problem gäller den som läser detta. Problemet uppstår på grund av att mycket av det som står i den här boken kommer tvinga läsaren att välja att med ett öppet sinne överväga det som står skrivet eller att direkt avsluta sin läsning. Läsaren kommer ställas inför situationen att objektivt se på och undersöka det man har fått lära sig och upplevt vara sant i sitt liv, och jämföra det med bokens tydliga bevis på saker som mycket tydligt visar på sanningen.



Varför tala om Gud?

Att skriva om något som bevisar verkligheten i det som leder till en oerhörd katastrof, där upp till två tredjedelar av allt levande på jorden skulle kunna förintas, är en mycket svår uppgift som skapar både stress och oro.

Åter igen, hur gör man för att vädja till människor att åtminstone göra ett försök att objektivt och ärligt tänka igenom det som presenteras? Hur kan man uppmuntra någon att stanna till och begrunda uttalanden som vid första anblicken är chockerande, otroliga och ibland till och med motbjudande? Vädjan i detta fallet är: snälla ta lite tid och läs hela boken och begrunda de bevis som presenteras i den.

Allt sedan mänskligheten funnits på jorden så har människor brottats med tanken på huruvida Gud existerar eller ej. Gud har beskrivits på många olika sätt, utifrån många olika idéer och religiösa trosuppfattningar. Otaliga gånger under historien har oenigheter och splittringar gällande sådana idéer lett till förtryck, förstörelse, och krig med ond bråd död.

Detta har pågått i tusentals år. Faktum är att det har varit på detta sätt exakt så länge som Gud säger, i det att Gud berättar att han har bestämt en tidsperiod av 6000 år för att visa på vad människan är kapabel till. Anledningen till att Gud nämns redan från början i denna bok är att det som nu är på gång att ske, redan är förutsagt av Gud. Det är bara Gud som, från alltings början, vet hur detta kommer sluta. På grund av det faktumet är det bara Gud själv som kan avslöja sättet på vilket Han har arbetat med mänskligheten från dess begynnelse och hur Han kommer förverkliga sitt syfte genom att slutföra det Han en gång startade. Om nu en person inte alls vill överväga en sådan sanning så finns det egentligen ingen vits med att läsa vidare för den personen. Han/Hon har redan bestämt sig — och hjärnan har fastnat i sina hjulspår. Då kommer en sådan person endast förstå vad som är på gång när det faktiskt sker, men då kommer det vara för sent att förbereda sig.

Vi människor är på många sätt som små barn! Våra hjärnor kan omöjligt förstå det universum vi befinner oss i. Det är lättare för många, alltför många, att tro att allt en gång började med en gigantisk explosion (Big Bang) och sedan efter en lång tid — en mycket lång tid — började liv utvecklas av sig självt. Vi tenderar att vara så ogenomtänkta och blinda inför saker som egentligen borde vara helt självklara. Vi ser oss gärna som “tänkande varelser — intelligenta”. I vår tid som är så fylld av teknologisk utveckling och vetenskap tenderar vi människor att bli fyllda av stolthet över oss själva. Ja, många gånger agerar vi precis som barn, och alltför ofta till och med lika dårar.

De som hävdar att Big Bang-teorin och/eller evolutionsteorin stämmer glömmer att använda sanningsenlig vetenskap bakom sina slutsatser. Istället så förväntas man helt enkelt att acceptera sådana löjeväckande ovetenskapliga teorier som sanna. En Big Bang...genom vilka fysiska lagar styrdes den?

Var kom materien ifrån som sedan spreds ut i smällen och blev universum? I takt med att teknologin utvecklas, ökar också vår kunskap om storleken på universum. Orsaken till denna ökade kunskap är förmågan att “se” längre ut i universum — ett universum som ingen hittills har lyckats “se” slutet på.

När man ser på allt det som mänskligheten lärt sig under de senaste århundradena så frågar man sig, hur kunde en sådan ordning och fasta fysiska lagar helt plötsligt börja existera i ett sådant universum? Matematiken är absolut. De fysiska lagarna är absoluta. De utvecklas inte och de uppstår definitivt inte bara helt plötsligt.

Ja, vi är verkligen som små barn och inte alls så stora och mäktiga som vi tror. Det är endast under de senaste hundra åren som människan verkligen börjat förstå matematik och vetenskap på djupet. Det är under den korta tidsperioden de stora teknologiska upptäckterna skett — teknologi som förändrat världen. Är den mänskliga hjärnan verkligen så mycket mer storartad nu jämfört med vad den var för hundratals år sedan, eller varför inte tusentals år sedan?

Vi tenderar att vara så ogenomtänkta, trångsynta och fyllda av stolthet. Det som har upptäckts — uppenbarats — inom matematik och vetenskap har ju alltid funnits där. Men vi kunde helt enkelt inte “se” det! Vi är inte bättre eller mer avancerade än de som levt innan oss.

Så vad är det då som har förändrats? Varför är vi så långt framme i utvecklingen jämfört med den tidigare mänskligheten, de vi kallar “oupplysta”?

Och typiskt nog, istället för att betänka den avlägsna möjligheten att Gud kanske haft sin hand i allt detta, väljer människor hellre att undervisa om och hylla namnkunniga uppfinnare från förr.

Tänk på en sådan person som Isaac Newton. En text skriver om honom som den som “enade himlen och jorden genom sina lagar. Tack vare honom började vetenskapsmännen kunna låsa upp universums hemligheter”.

Det här är ett bra tillfälle att stanna upp och “tänka till”. Hade Newton lagar? Hjälpte han till att låsa upp universums hemligheter? Verkligen? Givetvis var inte lagarna hans, men han gavs möjligheten att upptäcka dom — lagar som alltid funnits där från begynnelsen.

Det är lättare för människor att fokusera på “våra” upptäckter, “vår” kunskap och intelligens, än att fokusera på Den Ende som gör det möjligt för oss att upptäcka, få kunskap och ha intelligens. Det är lättare att hylla de som upptäcker redan befintliga lagar än Den Ende. Den som skapat dessa lagar.

Att ens föreställa sig en sådan intelligens som Guds är nära nog omöjligt. Det är mycket enklare att hoppa över “allt det där”, ignorera det, och helt enkelt bara fokusera på våra egna framsteg och på de människor som har lett oss fram till dom.

Den största anledningen till människans beteende är hennes mänskliga köttsliga natur, och hennes mänskliga sinnelag som vägrar acceptera sanningar om Gud — speciellt den att Han är Skaparen av allt. För om man erkänner det, så leder det erkännandet till att man måste ta itu med andra saker som finns djupt inne i det mänskliga sinnet — saker som den mänskliga naturen inte vill ska avslöjas. Dessa saker handlar om oss själva och vår grundläggande natur. Människan vill verkligen inte att en sådan absolut auktoritet, som Gud, ska finnas i hennes liv — en auktoritet som säger “hur” människan skall leva det liv hon har fått.

Den mänskliga naturen vill inte veta av en auktoritet som säger hur människan ska leva för att nå den djupaste lyckan, fullheten, rikedomen och ett verkligt överflöd i livet. Vi tenderar istället att vilja avgöra sådana saker själva. Här borde vi verkligen fråga oss: “Hur bra blir det egentligen när vi avgör saker själva?”

Ja, vi är verkligen som barn, ja även mycket mindre än så om man jämför med en skapande Gud. Våra sinnen kan inte förstå det som är bortom fysiskt liv och fysiska lagar. Så varför låtsas vi att vi gör det? Dock är kunskap om och förståelse för det som är andligt något som gör en människa verkligt fri!

SANNINGEN är att Gud har en plan för Sin skapelse av människan. Den planen har nu nått slutet på Guds första fas av det verkliga syftet med mänskligt liv. Gud är just nu i färd att avslöja mer av vad den planen egentligen handlar om, då tiden har kommit för när den skall komma att fullbordas. Sådan förståelse har under de senaste 6000 åren hållits fördold för människan, precis som annan kunskap också hållits gömd för mänskligheten.

Även framsteg inom matematik, annan vetenskap och teknologi har hållits tillbaka. Sanningen är att den moderna utvecklingen inte har tillåtits ske förrän nu mot slutet av den tid människan fått för att själv styra på jorden. Människan fick inte bara, av sig själv, plötsligt förmågan att förstå matematik och vetenskap — det var Gud som gav människan den förmågan! Gud har i Sin tidsplan och Sin kraft gett människan hennes förståelse och förmåga att upptäcka det som tidigare varit okänt för henne.

Gud är inte beroende av någon fysisk värld eller tillvaro för att fungera, ändå skapade Han den. Gud existerar på ett långt högre plan än det fysiska och därför är det omöjligt för människan att förstå något sådant förrän Gud själv avslöjar det. Gud kommunicerar genom och existerar i en andlig tillvaro. Gud behöver inte använda sig av fysiska lagar i en fysisk tillvaro, men Han kan förmedla och uppenbara saker — vad som helst — direkt in i en mänsklig hjärna — direkt till dess känslor och tankar.

Det var Gud som gav Isaac Newton hans upptäckter och förståelse. Det var Gud som gav Albert Einstein de insikter han gav uttryck för. Detta är sant för alla stora framsteg inom vetenskapen och matematiken. SANNINGEN är att Gud höll tillbaka denna kunskap och förståelse från människan, detta på grund av Sin övergripande plan och Sitt fantastiska syfte med människans första 6000 år.

Om Gud inte hade hållit tillbaka människans utveckling skulle människan utrotat sig själv för tusentals år sedan. Guds syfte har varit att ge människan 6000 år, under vilka hon fått regera sig själv, detta innan Gud blandar sig in i människans förehavanden och leder henne in i en ny tidsålder präglad av sann rikedom och överflöd — för alla folk på jorden.

Människan står just nu på tröskeln inför total självutplåning — ett utrotande av allt levande. Och ju mer avancerad människans teknologi blir desto kraftigare blir förstörelsekraften som hon släpper lös på planeten.

Helt ärligt, om det inte finns någon Gud, så är liv på jorden snart ett minne blott. Men människans tendens är att fyllas av enorm stolthet, och på grund av den, välja att tro att hon fortfarande kan lösa sina egna problem med hjälp av sin egen intelligens. Men sanningen är att ett kärnvapenkrig snart är här och det finns tillräckligt många kärnvapen bland nationerna för att utrota allt liv på jorden flera gånger om. Det är sanningen!



SANNING!

Det finns ett citat i Bibeln som tydligt och klart beskriver människans attityd när det kommer till “sanning”, det är inte speciellt omtyckt, men relativt välkänt.

Det är citatet gällande vad Kristus sade till Pilatus och Pilatus svar tillbaka, den dagen Kristus dödades. Så här står det: Pilatus frågade om han var en kung och Kristus svarade genom att säga, “Du själv säger att jag är kung. Jag har fötts och kommit hit till världen för denna enda sak: att vittna för sanningen. Den som hör till sanningen lyssnar till min röst.” (Joh 18:37).

Sedan svarade Pilatus på ett typiskt mänskligt sätt genom att säga: “Vad är sanning?”. Efter det gick Pilatus sin väg. Han ville inte höra Kristus svar.

Attityden i världen idag inför ämnet “sanning” är mycket lik, speciellt när det handlar om religiös sanning. Människor tenderar att vilja ha sin egen sanning. Och det är precis det som är problemet. Det problemet har existerat under människans 6000-åriga historia. Men om det är så att Gud verkligen existerar, då skulle det vara mycket enkelt att hålla med Kristus när han sade: “Guds ord är sanning.” Dock finns det tyvärr tusentals olika tolkningar, idéer, läror och trossatser om vad den sanningen verkligen är.

Om Gud existerar, så kan det ju bara finnas en sanning, den som kommer från Gud. Det borde inte vara ett svårt koncept att acceptera. Anledningen till detta fokus på om Gud finns eller inte just här är att om någon inte tror att Gud existerar så finns det egentligen inte heller något syfte för den personen att betänka att Gud tydligare och tydligare visat att människan befinner sig på en väg som leder till slutet av denna tidsålder och ett stadigt annalkande tredje världskrig.

Sanningen är att Gud under de senaste århundradena gradvis gett människan mer avancerad förståelse utifrån en mycket avvägd plan. Detta för att leda oss till denna tid och till dagens nivå av teknologiska framsteg. Gud har orkestrerat detta på ett mycket genomtänkt sätt så att utvecklingen kunde nå sin nuvarande omfattning precis i den takt Gud planerat.

Om människan istället hade använt denna kunskap för att förbättra tillvaron för allt levande så skulle världen kunnat vara mycket annorlunda. Men Gud vet vad vi kommer att göra när vi får sådana omfattande resurser, kunskap och förståelse. Vi kommer att missbruka dem. Vi har endast gjort världen till en mer förorenad och farlig plats att leva på. I första hand på grund av vår personliga girighet, som naturligt har lett till girigheten hos företag, ja, även nationer.

Nu när vi nått slutet på vår 6000-åriga historia uppenbarar Gud för oss hur totalt oförmögna vi är att styra oss själva. Gud förkunnar att den mänskliga köttsliga naturen och det mänskliga sinnelaget är en fiende till Gud själv. Det står i Bibeln att den följer inte Hans lagar, men det står också på samma ställe att den inte ens har förmågan till den lydnaden.

Något måste förändras! Det är precis där vi befinner oss just nu. Gud kommer att sätta igång en stor förändring och i den processen uppenbarar Han för oss först hur oerhört destruktiv vår mänskliga köttsliga natur verkligen är. När väl människor över hela världen börjar inse denna sanning, då kan den nya tidsåldern börja att etableras.

Gud är i färd med att låta människan “se” sig själv, och det på en nivå som aldrig tidigare varit möjlig. Människan missbrukar oundvikligen den kraft och makt som hon fått. Så även om det, inom en snar framtid, inte skulle ske något kärnvapenkrig så skulle människan ändå till slut förstöra allt liv på jorden. Men den ökade spridningen och det ofrånkomliga missbruket av kärnkraften kommer definitivt påskynda den processen.

Gud förkunnar att i vår tid, när det sista kriget en gång börjar, kommer en tredjedel av allt levande förintas, och detta innan Han börjar ingripa för att stoppa det. Men det står också skrivet i Bibeln att till och med då kommer de flesta människor inte önska Guds ingripande, vilket gör att ännu mer förstörelse kommer ske. Den här boken kommer framöver beskriva dessa händelser mer i detalj och avslöja på vilket sätt olika nationer kommer medverka i allt detta.

Det som snart kommer bli verklighet, kommer utgöra den viktigaste lärdomen under jordens historia. Den kommer bli den hårdaste läxan att lära sig, men det är endast på det sättet som alla krig och oroligheter kan stoppas. Det tredje världskriget kommer bli kriget som avslutar alla andra krig.

Människan har gjort tafatta försök att få ett slut på krigandet, genom Nationernas Förbund och senare Förenta Nationerna. Hur har det då gått? Detta utgör en stor del av den hårda lärdomen. Människan kan inte skapa fred på jorden. Endast Gud kan göra det, och Han kommer tack och lov också göra det. Men först måste det ske en enorm förstörelse på en nivå som den mänskliga hjärnan knappt kan föreställa sig.

Vad är sanning? Den här boken är baserad på att det som här avslöjas om ett profeterat tredje världskrig, och dess resultat, är baserat på sanning — sanning given av Gud. Men för att visa vad som är sanning måste det som är lögn avslöjas, detta är den huvudsakliga orsaken till att Gud nu tillåter en så pass kraftfull dom drabba Hans skapelse.

Så, vad är sanning? Gud förkunnar att människan är grundlurad. Människan inser dock inte att hon är lurad, men det är tyvärr en verklighet. Den mänskliga naturen (det mänskliga sinnelaget) tror alltid att den har rätt. Den har mycket svårt att erkänna att den kanske har fel, eller att den är lurad.

Så vem har sanningen? Kommer sanningen från buddismen eller hinduismen? Kommer den från islam eller judendomen? Kommer den från katolicismen eller kanske den traditionella kristendomen? Detta behöver undersökas noggrant.

Om du är muslim, anser du då att judarna har rätt? Om du är hindu, tror du då att buddhismen är den rätta religionen? Om du är katolik, tror du då att judendomen, islam eller traditionell kristendom har rätt? Svaret borde stirra dig rakt i ögonen. Ingen människa tror att någon annan av religionerna är sann och har rätt, i sådana fall skulle de ju välja den.

När vi nu fokuserar på ämnet “sanning”, så låt oss titta närmare på traditionell kristendom. Men var ska vi börja? För många människor kommer detta inte bli lätt, dock finns det sunda bevis för vad som är sant och vad som är lögn i de uttalanden som kommer göras här framöver.

Det som behandlas här, och ännu mer det som kommer behandlas i nästa kapitel, är inte skrivet för att fördöma eller förarga någon. Det är skrivet för att förhoppningsvis belysa något viktigt. Människor kan inte hjälpa att de aldrig fått lära sig de flesta av sanningarna som nämns i den här boken. När en människa en gång får höra och börjar förstå det som är sant så blir det enklare att ta itu med det som är falskt. Detta kommer också hjälpa människor att förbereda sig på ett bättre sätt för vad som inom kort ligger framför oss i form av ett sista världskrig.

Varifrån kommer majoriteten av de grundläggande troslärorna som den traditionella kristendomen anammat? Om någon verkligen vill veta sanningen om detta så är det enkelt att undersöka detta med hjälp av internet. Pröva själv genom att söka på exempelvis påskens ursprung. (På svenska används ett ord, “påsk”, för två olika högtider. Den ena motsvaras på engelska av “Passover” och är den påsk som beskrivs i Bibeln, medan den andra är “Easter” som är en högtid som har sin grund i hedniska riter och traditioner.) Undersök även söndagsgudstjänsten, jul (engelska: “Christmas”) och treenighetsläran. Dessa utgör, när allt kommer omkring, grundläggande trosläror för de flesta inom den traditionella kristendomen.

Du kan upptäcka själv hur söndagsgudstjänsten infördes i den traditionella kristendomen. Den flyttades från den sjunde dagen i veckan (lördag, Sabbaten) till söndag, som är den första dagen i veckan. Detta faktum kan förvirra en del läsare eftersom många länder, för några århundraden sedan, förändrade veckans dagar så att måndag blev veckans första dag. Genom denna förändring blev söndagen plötsligt den sjunde dagen, som om den var den ursprungliga vilodagen (Sabbaten). Allt detta är inte svårt att hitta bevis för.

Den här boken kommer inte räkna upp alla historiska källor som bevisar vad som är sant och inte. Det är mycket bättre för var och en, om de vill vara ärliga mot sig själva, att undersöka detta på egen hand. Det är mycket lätt..

Om någon, när de utmanas på detta sätt, förnekar det som är sant, så kommer det vara deras val och det är ingen vits att få dem på andra tankar. De kommer välja att tro det de själva vill oavsett om det kan bevisas eller ej. Helt enligt det som sas tidigare: “Människans tendens är att vilja välja sin egen sanning.”

Det är här som en individs egna val blir så oerhört viktiga. För något av det svåraste i livet att acceptera och se på, på ett vuxet sätt, är faktumet att var och en av oss måste “lära oss att äga våra egna val”.

Sanningen är att den traditionella kristendomen inte ens existerade före fjortonhundratalet då en liten grupp först började organisera sig. De kan inte spåra ursprunget för sina grundläror till de första apostlarnas undervisning. Men man kan spåra ursprunget till den traditionella kristendomens läror och dess rötter, och det spåret leder till den katolska kyrkan.

Om alla kyrkor som har sina rötter i den katolska kyrkan önskade vara ärliga, så borde de ta reda på varför de har accepterat de flesta av den katolska kyrkans huvudsakliga trosläror som sanna och grundläggande för många av sina egna trosläror? Så, vad är sant? Vem har rätt? Vilka förändringar har gjort den ena kyrkan mer sann än den andra? Och om olika förändringar var nödvändiga, vad var det då som inte stämde och som behövde förändras?



Falska idéer återupprepade under århundraden

Människor finner det ofta svårt att tro att falska idéer kan återupprepas under hundratals år, förändras en del och sedan slutligen utgöra en del av samhällets grundpelare. Sanningen är att falska idéer allt som oftast har accepterats av olika religioner som normer eller till och med sanningar.

I Bibeln finns en unik berättelse som handlar om detta, den finns nedskriven i fjärde Moseboken. Det är berättelsen om hur Moses leder Israels folk genom vildmarken. Under resan, som varade 40 år, klagade folket ofta över sin situation. Vid ett sådant tillfälle, då de återigen var missnöjda över hur Moses ledde dem, började de klaga högljutt mot Moses och Gud.

Det fanns inget vatten där de befann sig så de kunde inte odla grödor, och de hade tröttnat på att hela tiden äta manna, som Gud gav dem. Så Gud skickade giftormar bland dem. Allt eftersom fler och fler blev bitna och dog började folket erkänna sin olydnad inför Gud och bad att Han skulle ta bort ormarna.

“Herren sade till Mose: ”Gör dig en orm och sätt upp den på en påle. Den som har blivit ormbiten och ser på den ska leva.” Mose gjorde då en kopparorm och satte upp den på en påle. Om någon blev biten av en orm, fäste han blicken på kopparormen och fick leva. (4 Mos 21:8-9).

Hela 700 år senare skedde en otrolig händelse med historisk betydelse som också hade koppling till samma kopparorm. Denna händelse utspelade sig under en tidsperiod då nationen Juda hade upphört att lyda Gud, i det att de tillbad på ett sätt som Gud förbjudit. De hade en ung kung, vars namn var Hiskia, som önskade lyda Gud och vända folket tillbaka till Gud. Hiskia började denna process genom att rensa templet från avgudabilder och att förstöra platserna och objekten som folket använde kopplat till den falska tillbedjan. Så här står det:

“Han [Hiskia] gjorde det som var rätt i Herrens ögon, precis som hans fader David hade gjort. Han avskaffade offerhöjderna, slog sönder stoderna och högg ner Asheran [en kanaaneisk gudinna]. Dessutom krossade han den kopparorm som Mose hade gjort. Ända till denna tid hade nämligen Israels barn tänt offereld åt den, och man kallade den Nehushtan [endast ett stycke mässing]”. (2 Kung 18:3-4).

Israels folk hade börjat använda ormen på pålen som ett slags religiös symbol för tillbedjan och tände till och med rökelse inför den eftersom de hade börjat se den som en symbol med helande krafter, så Hiskia förstörde den.

Men kopparormen som en symbol för helande försvann dock inte, eftersom Israeliterna fortsatte att se den som en källa för helande kraft. Bara för att Hiskia förstörde just den, så hindrade det inte folket från att tillbe andra symboler som liknade den när de behövde ett helande. Idag kan man se samma symbol på sjukhus och den används ofta på ambulanser, även om man nu för tiden inte tillber inför den längre. Men den symbolen har alltså överlevt i över tre tusen år som en symbol för helande.

På samma sätt är det med många andra saker som Gud vare sig gett eller haft för avsikt att ge, men som blivit en del av religion och tillbedjan. De kommer inte från Gud, utan kommer istället från tillbedjan av olika avgudar. Människor är till största del ovetande om detta, som har pågått under hundratals år.

Allt detta kommer förklaras djupare längre fram i boken, men här vore det bra att gå in på ursprunget (etymologin) bakom ordet “Easter” på engelska (som på svenska alltså översätts med “påsk”). Det gamla ordet “eastre” har tysk anknytning och är närbesläktat med det tyska “Ostern” , vilket betyder “öst/öster”. Några känner igen det här ordet, religiöst utövande med en koppling till ordet “Eastre”, vilket är namnet på en gudinna som står för fruktbarhet och våren. Det här ordet är kopplat till symbolerna och tillbedjan av samma gudinna hos många olika folk och länder. Ordets betydelse av riktningen åt öster hade sitt ursprung i bondesamhällets beroende av solen och solens rörelser.

Det var under vårdagjämningen som många olika folk och länder höll en festival, och de gav den namnet efter den fruktbarhetsgudinna som de tillbad och som kopplades till solens förmåga att producera liv. Det är härifrån vikten av att ha en tillbedjan vid soluppgången kommer — även symboliken i att vända sig mot öster därifrån solen stiger upp.

Denna gudinna har tillbetts av många olika folk genom tiderna. Hon ansågs vara Baals fru och motsvarighet. Under tidens gång har olika folk gjort vissa förändringar . Hon benämns i Bibeln som “himlens drottning”. Hon har tillbetts som Isis, Ishtar och Astarte.

Trots att detta faktum upprör en del människor så är sanningen den att det engelska ordet “Easter” har en stark koppling och symbolisk betydelse som hör samman med tillbedjan av denna avgud (gudinna). Hennes namn kommer inte från Bibeln, men det kommer sannerligen från dessa falska former av tillbedjan som är sammankopplade med tillbedjan av solen och fruktbarhetsriter.

Så ritualen att tillbe vid soluppgången på söndag morgon, vid tiden för vårdagjämningen, har inte sitt ursprung i Bibeln. Seden ( i andra länder än Sverige) att säga till barnen att de får springa ut och leta efter ägg som harar har lagt, har sin grund i ritualer från flera tusen år bakåt i tiden. Trots att många olika religiösa grupper försöker bortförklara detta och hävda att det inte stämmer, så är saken ändå den att detta är sant!



Söndag och gudstjänst vid solens uppgång

Många människor kommer ha svårigheter att “konfrontera” verkligheten som är kopplad till sanningar som människor helt enkelt aldrig hört talas om, men dessa sanningar utgör en stark orsak till varför slutet på människans tidsålder är här och att världen nu kommer att förändras — förändras av Gud! Detta faktum är starkt sammankopplat med orsaken till varför Gud kommer tillåta mänskligheten att förinta en tredjedel av allt levande på jorden innan Han griper in för att stoppa dem.

Gud är nu i färd med att föra människan till den tidpunkt då hon kommer att tvingas möta “sanningen” om vad som är sant och vad som är lögn när det gäller Gud. Människan kommer inte tillåtas att fortsätta följa sina egna planer, idéer, religiösa läror, olika sätt att styra sig själva och stifta egna lagar. Människans levnadssätt kan omöjligt skapa fred och frihet — endast Guds vägar leder dit.

Så, nu kommer vi till en av de största och viktigaste korrigeringarna som måste göras. Kristus uppstod inte på en söndagsmorgon, vilket är enkelt att bevisa. Kristus uppväcktes inte ens under den första dagen i veckan (söndag). Många människor är dock djupt rotade i den falska idén att det skedde en söndagsmorgon och vill helt enkelt inte se sanningen. Det är mycket enklare för dem att avfärda denna sanning som något påhittat än att ta tag i detta som är så pass obekvämt för dem.

Beviset för den sanningen kommer ges senare i den här boken, tillsammans med många andra sanningar som de inom den traditionella kristendomen och den katolska kyrkan inte känner till.

Det kommer senare bevisas, bortom alla tvivel, att Kristus uppväcktes mot slutet av eftermiddagen på Sabbaten — den sjunde dagen i veckan — precis innan den första dagen i veckan (söndag) började vid solnedgången. På Kristus tid, och under större delen av människans historia före Kristus, började en ny dag alltid vid solnedgången. Den började inte vid midnatt som vi tänker idag.

Ja, det är sant; Kristus uppstod inte på en söndagsmorgon, inte ens under den dagen i veckan. Dessutom dog han inte ens på den dagen som många kallar “långfredagen”. Han dog nämligen tidigare under veckan. Detta är enkelt att bevisa utifrån Bibeln. Så hur kommer det sig att människor har kunnat hållas i sådant mörker, i förvirring och i osanning under århundraden? Det är just detta som var och en måste förstå och sedan själva välja hur de ska agera inför och vad de ska tro.

När det som är falskt avslöjas och det som är sant uppenbaras så måste var och en välja vad man fortsatt skall tro på. Är det möjligt att den mänskliga köttsliga naturen utan svårigheter väljer att tro på vad den själv vill tro på oavsett om det är sant eller ej, även när det som är sant är lätt att bevisa?



Kristenheten blev uppdelad
Innan vi går längre i detta så vore det bra att stanna upp här och pröva sig själv och se om man kan vara ärlig mot sig själv. Kan en människa objektivt analysera det den länge har trott på och hållit som sant när den får veta att det mesta har varit och är lögner? Att göra det är verkligen inte enkelt.

Gud proklamerar att Hans ord är sanning och att det är Hans sanning som kan göra en människa fri. Människor verkar inte inse att genom att acceptera en lögn som en sanning blir effekten av det att man hålls tillbaka i ett slags fångenskap. Att vara lurad och tro på lögner som om de vore sanningar är en form av “andlig fångenskap” som är mycket skadlig för det mänskliga sinnet. Om någon anstränger sig för att befria sig från olika lögner, felaktigheter och annat som inte stämmer, så kan de börja uppleva det som verkligen är sant och de kommer då börja uppleva sann frihet och sinnesfrid på en nivå som inte var möjlig innan dess.

Den typen av frihet handlar om en andlig frihet för sinnet, vilken befriar och styrker på sätt som få människor någonsin erfar i livet. De flesta förstår inte att människans hjärna och sinne inte är en fysisk funktion eller process utan en andlig sådan. Det är orsaken till att människan endast kan hantera hjärnans fysiska beståndsdelar och tillstånd. Människan kan inte se eller mäta det som utgör den andliga delen av hjärnan.

När det nu handlar om kristendomen så behöver vi gå tillbaka till begynnelsen. Sanningen är att Guds Kyrka — den ursprungliga kristenheten — hade sin begynnelse år 31 på den årliga helgdagen pingstdagen. Den specifika pingsten ägde rum efter att Kristus hade dödats under det årliga firandet av Passover (“passera över-dagen”). Gud förkunnar att Kristus dog som Passover-offret för hela mänskligheten, och han dog på dagen då Passover firades.

Efter Kristus död och uppståndelse samlades inte lärjungarna för att fira “Easter”, och det finns inga texter som säger att de gjorde det alls under årtiondena som följde.

Femtio dagar efter att Kristus uppväcktes var lärjungarna samlade i Jerusalem för att fira den årliga högtiden kallad pingst. Bibeln visar tydligt att deras sätt att leva handlade om att följa Guds lagar, vilket inkluderade högtidlighållandet av de årliga högtiderna, som finns uppräknade i 3 Moseboken, 23:e kapitlet. Lärjungarna firade aldrig jul eller “Easter”.

Allt eftersom kristenheten sakta började växa och röra sig ut mot andra regioner inom romarriket mötte den hårt motstånd från andra i världen, framför allt från de med den styrande makten. Precis på samma sätt som Kristus ord förkastades och motarbetades av de flesta — och han dömdes till döden av de styrande. Detta motstånd har inte förändrats speciellt mycket genom historien.

Efter Kristus död och den följande starten av Guds Kyrka, uppkom allt eftersom tiden gick andra idéer om Kristus och hans lära, vilka började få fäste i den delen av världen som dominerades av Rom. Där fanns både predikanter och präster som tillbad andra gudar, men som uppskattade och tog till sig berättelserna om Gud och Hans son. De blandade dessa med sina egna läror. De nya historierna som skapades genom den blandningen blev bättre och fungerade bättre än de berättelser genom vilka de hade försökt kontrollera och påverka människor med sina egna idéer och tillbedjan av andra gudar.

Faktum är att det gamla romarriket var känt för sina många gudar som de ärade och romarna tillskrev sin överlägsenhet i världen till deras fokus på att hålla goda relationer med gudarna. Romarna erövrade många länder och de gjorde genomgående så att de blandade många av de erövrade folkens trosuppfattningar och ritualer med sina egna. Denna process går att läsa om i många historiska dokument.

Antik romersk religion rörde sig mer runt kunskapen om hur man ber eller utför ritualer på rätt sätt än tron på det som religionen handlade om. När Guds Kyrka startades år 31 och den kristenhetens lära började spridas, upptäckte de romerska prästerna och lärarna att det var mycket enkelt att blanda in lärorna om Gud och Kristus i sina egna. Detta tillvägagångssätt visade sig vara så pass framgångsrikt att de själva började kalla sig “kristna”.

År 325 hade denna rörelse bland de romerska prästerna, som kallade sig kristna, vuxit sig så stark och påverkade så pass mycket i samhället att kejsaren Konstantin beslutade sig för att sammanställa läran hos dessa präster. Historieböckerna skriver att han gjorde detta eftersom det hade uppkommit starka splittringar bland dessa utspridda romerska präster. Hans mål var att ena dem och skapa en ny statsreligion.

Konstantin ville ena prästerna med hjälp av några nyetablerade och enande trosläror. Men inte bara det. Han satte också igång sin plan att utrota och förbjuda en kristen sekt, som för de flesta romarna hade allt för mycket med judendomen att göra. Judar hade under lång tid varit hatade i romarriket. De användes till och med som slavar för att bygga Colosseum i Rom.

Den romerske kejsaren Konstantin sammankallade en konferens i vilken alla olika idéer om kristendomen skulle fastställas och enas inom det romerska riket. Han sammankallade det som blev känt som Kyrkomötet i Nicaea år 325 och var även själv aktiv i beslutsfattarprocessen.

Det var här som den Nicenska trosbekännelsen etablerades, vilken är en trosbekännelse som inkluder läran om treenigheten. I historiska skrifter kan man läsa att en stark motivation för Konstantin att ena alla dessa präster var att det fanns en kraftigt avvikande lära från en av dessa präster, en man vid namn Arius. Konstantin, och de flesta prästerna, ansåg att Arius undervisning alltför mycket liknade lärorna hos de judar som rörde sig runt om i romarriket och predikade om Kristus.

Det rådde stor oenighet och kraftiga dispyter bland de romerska prästerna när det gällde huruvida Kristus var människa eller Gud. Arius undervisade att Kristus, Guds son, blev skapad och började sitt liv när han skapades i sin moder Marias mage. Den mycket mer populära gruppen präster, som också var de som Konstantin lyssnade på, hävdade att Kristus även var Gud och hade existerat i evighet.

Dessa faktum kan mycket enkelt undersökas på Internet. För att göra en lång historia kort, så blev läran om treenigheten fastställd som en av många läror vid det mötet, och den etablerades sedermera som en grundläggande lära i denna nya romerska kyrka. Konstantin skapade genom det mötet den officiella religionen för hela romarriket.

Arius stämplades som villolärare och landsförvisades. Trots att han höll med om många av de lärorna som de övriga prästerna i Rom hade, så vägrade han ändra sin uppfattning om att Kristus inte existerade förrän Kristus föddes av sin mor Maria. Hans starka vägran att ändra sin uppfattning drev de andra prästerna att enas i sin tro på treenighetsläran och uppfattningen att Kristus alltid funnits. Denna kontrovers banade vägen för en annorlunda kyrka, en annan än den ursprungliga. Denna nya annorlunda kyrka växte sig snabbt stark och mäktig eftersom den backades upp av den tidens statsmakt. Långt efteråt, nästan 1100 år senare, uppstod andra kyrkor som kallade sig kristna och bröt sig loss från den stora romerska kyrkan, dessa blev början på de protestantiska kyrkorna.


Det var dock inte bara treenighetsläran som etablerades vid den tiden år 325 e kr, även “Easter” infördes officiellt. Och eftersom firandet av “Easter” stod i direkt motsats och konflikt med det årliga firandet av “Passover”, så förbjöds firandet av “Passover” i romarriket.

Även firandet av Sabbaten på den sjunde dagen i veckan förbjöds. Denna nya romerska kristendom använde historien om “Easter” som sin auktoritet för förändringen av sabbatsfirandet på sjunde dagen, till att fira den första dagen i veckan istället — söndagen. Denna förändring grundades inte genom någon text i Bibeln, men genom deras egen undervisning om att Kristus uppstod på söndagsmorgonen, vilket inte är sant! När lärjungarna kom fram till graven på den specifika söndagsmorgonen efter hans död så förkunnade en ängel att han redan hade uppstått. Ängeln sa inte att han uppstod på söndagsmorgonen.

Vidare så erkänner den katolska encyklopedin att det inte finns någon text i Bibeln som ger auktoritet till att förändra firandet av den sjunde dagen som sabbat till den första dagen, söndagen. De förkunnar snarare att auktoriteten till förändringen gavs från den katolska kyrkan och dess påvar. Genom detta erkänner de faktiskt att det inte finns någon Biblisk auktoritet för de protestantiska kyrkorna att fira veckans första dag, söndagen, som deras sabbat, utan att de istället har accepterat auktoriteten från den katolska kyrkan att fira gudstjänst på den dagen.

Trots kraftig förföljelse genom århundraden så har den ursprungliga Kyrkan som startades år 31 fortsatt med det årliga firandet av Passover fram till denna dag, fastän firandet förbjöds mycket tidigt av det romerska riket. Det är mycket tydligt, i Johannes 13, att det var Kristus själv som instiftade den nya ritualen för Passover. Aposteln Paulus undervisade och beordrade också Kyrkan att högtidlighålla samma ceremoni när de skulle fira Passover (1 Kor. 11:23-28 & 1 Kor. 5:1-8).

Så vad är då sant? Ska de som kallar sig kristna fira Passover eller Easter? Det här är beslut som var och en måste besluta sig för gällande vad man väljer att tro på och vad man väljer att inte tro på.

Världen är mycket förvirrad över vem Gud verkligen är och vad Han faktiskt säger. Syftet med att poängtera dessa missuppfattningar och falska historier om Gud och Kristus har allt att göra med huruvida någon kan börja erkänna och tro på varningarna i denna bok, detta för att kunna förbereda sig på rätt sätt för ett tredje världskrig.



Två motsägelsefulla läror om Kristus

På grund av stödet från den regerande makten vid denna tid så växte den, av kejsare Konstantin etablerade, romerska kyrkan snabbt i storlek, kraft och popularitet. Den fortsatte växa i inflytande, styrka och popularitet under de efterföljande århundradena och blev känd som “Kristenheten”, allt medan Guds egen Kyrka förtrycktes, förföljdes och sågs som en farlig sekt.

Innan boken tar upp och beskriver olika profetior som gäller vår tid kommer nästa kapitel att fokusera på och ge en djupare inblick i specifika historier om Gud och Kristus som helt enkelt inte är sanna. Men detta är, som sagt, inte skrivet för att fördöma eller attackera någon för det de tror. Det är endast skrivet för att belysa det som är sant och förhoppningsvis befria människor från det som inte är sant.

Sanningen är den att kristenheten som hade sin början år 31 inte är samma “kristenhet” som utvecklades och växte sig stor och mäktig i det romerska riket och världen efter år 325.

Redan vid unga år kan människor börja upptäcka att det existerar stora skillnader mellan dessa två motstridiga läror om kristendomen. Förr eller senare får barn som vuxit upp i traditionellt kristna hem lära sig att de inte fått veta sanningen gällande några grundläggande saker. De får lära sig att det inte finns några påskharar som lägger ägg på riktigt. De får också lära sig att det inte finns någon riktig tomte som färdas runt jorden för att ge alla världens barn presenter på julen. Den här bilden av tomten är den rådande i USA och har också övertagits av många andra länder. Men det finns många liknande ord och uttryck som förknippas med julen och vad tomten kallas, som t.ex. Santa Claus i de engelsktalande länderna. Historien om Santa Claus kommer från en engelsk sagofigur som heter Father Christmas (ungefär Fader Jul), och på nederländska Sinterklaas. I andra länder kallas tomten också för Saint Nick eller Saint Nicholas.

Nästa logiska steg borde nu innebära att fråga sig varifrån Christmas har sitt ursprung. Den har inte sitt ursprung i Bibeln — inte alls [övrs. anm. Den nordiska traditionen att fira jul den 24:e dec kommer helt från hedniska rötter och har ingenting med de engelskspråkiga ländernas firande av Christmas den 25:e dec att göra. Därför belyser boken endast den engelska traditionen Christmas.] Majoriteten av lärarna inom den traditionella kristenheten har kommit fram till och kan numera erkänna att Kristus inte alls föddes runt den 25:e december (eller den 24:e som vi firar i Sverige) — inte ens under vintern faktiskt. Den välkända Bibelberättelsen visar mycket tydligt att han föddes tidigt på hösten. Men inte förrän under de senaste årtiondena har lärarna inom den traditionella kristenheten börjat kunna acceptera och erkänna denna sanning.

En annan berättelse som rör “Christmas” handlar om att det var en stjärna som lyste över det lilla stallet i Betlehem och visade vägen till platsen där Kristus precis fötts. Den berättelsen är också ett påhitt och går emot all kunskap om astronomi. Sanningen är att när Bibeln talar om stjärnor så talar den ofta om skapade andliga änglaväsen. Det var i sanning en ängel som visade vägen till platsen där Kristus hade fötts.

Det är idag mycket enkelt att hitta denna information genom en enkel sökning på internet.

Idéerna om Kristus födelse och kopplingen till tidsperioden för vintersolståndet gjordes till en religiös högtid av den romerska kyrkan på 1100-talet. Det existerade på den tiden redan en högtid som i huvudsak hade instiftats av en annan kejsare vid namn Aurelianus. Sol Invictus (“den obesegrade solen”) var namnet på den officiella solguden i det senare romerska riket, han sågs också som soldaternas beskyddare.

Den 25:e december år 274 gjorde Aurelianus den guden till en av de officiella romerska gudarna, tillsammans med deras redan långa rad av gudar. Orsaken till att “Christmas” erkändes av den romerska kyrkan finns nedtecknad i ett manuskript av en biskop, Jacob Bar-Salibi, som levde på 1100-talet. Det står:

“Det var en vanlig sed bland hedningarna att den 25:e december fira solens födelsedag, vid vilken de tände ljus som ett tecken på festlighet. De kristna tog också del i dessa fester. Så när de lärde i kyrkan observerade att de kristna tyckte om denna festival så diskuterade de och beslutade att den sanna historien om Kristus födelse skulle firas den dagen.”

“Christmas” skapades av den romersk katolska kyrkan. Ordet “Christmas” är ihopsatt av två ord. “Christ” (Kristus) och “Mass” (mässa) vilken är den centrala gudstjänstformen i den katolska kyrkan. De flesta inom den traditionella kyrkan håller sig till denna lära och firar “Christmas”, men denna lära och ritual har aldrig erkänts av Guds kyrka eller av de som kallar sig kristna och som har sin lära och sina rötter från den ursprungliga kyrkan som bildades år 31.

Nu undrar kanske några vad det kan vara för fel med att fira dessa saker om tomten ändå inte är på riktigt och julen inte är tidpunkten för Kristus födelse? Och det spelar ju ingen roll för den som inte bryr sig om vad Gud har att säga om sådana seder och bruk. Men, om någon faktiskt bryr sig, skulle denne då inte vilja veta sanningen om vad Gud säger om det hela?



Den verklige Messias

Här, i slutet av detta kapitel, kommer många av skillnaderna hos dessa två mycket olika varianter av kristendom ställas mot varandra. Nästa kapitel kommer sedan belysa absoluta Bibliska bevis för vilken av dessa som är den sanna.

Sanningen är att dessa två synsätt skiljer sig markant från varandra och motsäger varandra. Antingen är en sann och den andra falsk, eller så är båda falska. Men båda kan omöjligt vara sanna!

Det som blivit en del av samhället genom århundraden och omfamnas av majoriteten är enkelt för människor att acceptera — och ta till sig som sant. Faktum är att den mänskliga naturen tenderar att dras mot en sådan anpassning. Men att gå emot redan etablerade normer och avslöja lögner är mycket svårt och möts ofta av hårt motstånd. Att erkänna det som är sant och leva efter det är nästan omöjligt.

Allt detta är anledningen till att det tredje världskriget snart kommer vara en verklighet. Endast några få människor i världen har någonsin känt till eller hört sanningen om Guds syfte med att skapa mänskligt liv. Ett fåtal har någonsin vetat om att Gud har en förutbestämd plan med mänskligheten och på vilket sätt Han systematiskt förverkligar den planen och det syftet.

Sanningen är att Gud har bestämt tydliga cykliska tidsperioder för människan. Gud gav veckan och dess sju dagar till människan för att varje sjunde dag skulle fungera som en påminnelse för människan att Han är vår Skapare och Skapare av allt. Gud bestämde att veckan skulle ha sju dagar så att den skulle fungera som en profetisk modell för den 7000-åriga plan Han förbestämt för skapandet av människan.

Få människor har någonsin förstått eller känt till Guds syfte med att genom tiderna avslöja för sina profeter Sin plan att sända en Messias till mänskligheten. Ordet Messias och Kristus betyder exakt samma sak — “Den smorde”. Men smord till vad?

Fram till tiden för Kristus visste Israeliterna och nationen Juda att detta betydde att Gud skulle sända en kung som skulle regera, men de kände inte till hela Guds plan med en Messias. Till och med lärjungarna hade svårt att förstå det som Kristus berättade för dem gällande honom själv. De trodde på att han var den profeterade Messias men också att Gud nu skulle etablera honom som kung och därigenom befria dem från den romerska ockupationen som rådde vid den tiden.

Till och med när Kristus red in i Jerusalem, under den sista veckan av sitt fysiska liv, hyllade tusentals människor honom som Messias, Davids son, som Gud skulle sända som Kung för att regera i sitt rike på jorden.

Kristus förklarade flera gånger för lärjungarna att han inte kommit för att uppfylla rollen som Messias ännu, utan rollen som Passover (påskalammet). De kunde dock inte förstå den andliga betydelsen av det han sa förrän de hade fått del av Guds ande efter Kristus död. Detta skedde sedan på pingstdagen år 31 då Guds Kyrka startade. Då förstod de plötsligt, så som det beskrivs i Apostlagärningarna, att han verkligen var den Kung i Guds rike som i sinom tid skulle regera på jorden, men att han först hade kommit för att uppenbara meningen och fullborda syftet med det årliga firandet av Passover.

Kristus kom för att först uppfylla rollen som Guds offerlamm genom att bli Guds Passover för mänskligheten. Men han kommer en andra gång som den som lärjungarna väntade på under sin livstid. Han kommer snart åter för att uppfylla rollen som Guds lejon som skall regera över alla jordens nationer som kungars Kung i Guds rike.

Guds rike är inte i himlen. Det är ett Kungarike som kommer regera över dem som lever in i nästa tidsålder för människan, efter det stora sista kriget — det tredje världskriget.

Precis som Gud etablerade veckan med dess sju dagar fastställde Han också en 7000-årig tidsperiod, den som veckan är en profetisk symbol för. Gud gav människan de första sex dagarna att utföra sina göromål på, men den sjunde fastställde Han som en vilodag — Sabbaten varje vecka — en dag då människorna skulle fokusera på Guds verk, Hans instruktioner och Hans sanning.

På samma sätt visar den symboliken, profetiskt, det som Gud fastställt för människan under 7000 år. Vi närmar oss nu slutet på 6000 år i den räkningen. Människan har tillåtits att leva “på sitt eget sätt” under denna tidsperiod. Men under de kommande 1000 åren kommer människan att få lära sig att leva enligt Guds sätt, i det att de kommer under Guds regering, vilken kommer regera över alla nationer under den perioden.

När den 1000-årsperioden börjar — Millenniet då Kristus regerar över nationerna— så kommer det bara finnas en styrande grupp. Gud kommer inte tillåta någon mänsklig styrande grupp någonsin igen. Det kommer aldrig mer finnas några diktaturer, inga politiker eller politiska partier, inga system av röstning eller andra mänskliga styrelsesätt. Det är detta de “goda nyheterna” om Guds sanning handlar om.

Delar av Uppenbarelseboken kommer citeras senare, och de avslutande kapitlen i den boken uppenbarar Kristus återkomst som Messias, Kungars Kung. Han är den som är Passover (påskalammet) och Kristus för mänskligheten. Han är bokstavligen Guds son, och hans Far är den Ende Allsmäktige Evige Guden. Kristus existerade alltså inte förrän han fysiskt föddes av sin mor Maria.

Gud avslöjar att Kristus är den förste av Guds mänskliga förstlingsfrukt. Det avslöjas också att den resterande förstlingsfrukten som tillhör Gud kommer återuppväckas vid Kristus återkomst och ges evigt liv i en andlig kropp. Gud har — från begynnelsen — under 6000 år arbetat fram en styrande grupp som kommer regera över mänskligheten de kommande 1000 åren — från Abel, Adam och Evas son, och framåt.

Sedan begynnelsen har alltså Gud arbetat med att förbereda en grupp människor för att kunna regera tillsammans med Hans son, vid hans återkomst. Uppenbarelseboken avslöjar att denna nya världsstyrande grupp kommer bestå av 144 000 individer som uppväcks med andligt liv vid tidpunkten för Kristus återkomst. Denna styrande grupp kommer bestå av många av de personer som nämns i Bibeln som Moses, Josua, Debora, David, profeterna, apostlarna och många många fler.



Sanning och lögn
Det som nu precis nämnts om 1000-års perioden då Kristus skall regera är något som Guds sanna Kyrka har undervisat om i nästan 2000 år. Det är de goda nyheterna som den första Kyrkan talade om, då den sanna kristendomen etablerades år 31.

Guds Kyrka har aldrig bestått av perfekta människor, men den har bestått av kristna som alltid har arbetat på att erkänna och göra sig av med sina brister och felaktigheter när dessa väl har belysts, och sedan efter det omfamna Guds alla sanningar när Han uppenbarat dem för Kyrkan.

Allt det som avhandlats hittills är grundläggande orsaker till varför världen nu, efter 6000 år, kommit till tiden för Guds dom, vilken snart kommer börja verkställas i världen. Han kommer tillåta människan att blicka över stupet till total tillintetgörelse men sedan kommer Han ingripa och sätta stopp för människans galenskap och dårskap. Men Han har även uppenbarat att efter att Han stoppat det tredje världskriget kommer Han släppa loss en enorm förstörelse över de som vägrar ge upp inför Hans sons återkomst, och Han kommer då förstöra de som fortfarande är inriktade på att förstöra jorden. Profetior avslöjar att detta skulle kunna röra sig om långt över en miljard människor.

Många människor kommer förneka Kristus återkomst och hans styrande grupp. Under 6000 år har Guds son och dessa som Gud arbetat med hatats, fängslats, slagits, förlöjligats, hånats, ja även avrättats. Guds sanning har alltid blivit motarbetad och hatad. Vi närmar oss nu snabbt tiden då Gud kommer förändra den situationen.

Så vad är då sant och vad är falskt? Som nämnts tidigare så kan bara en av dessa kristna varianter vara sann, och om ingen av dem är sann, så är båda falska. Det kan bara finnas en sann och sanningen kommer från Gud.

De kristna som härstammar från år 31 kan enkelt kännas igen genom sina specifika läror. Denna grupp som kallar sig kristna använder alla samma namn på Kyrkan utifrån den vars kyrka den är, precis som Kristus sa att det skulle vara — Guds Kyrka. Den tillhör inget annat system eller någon annans namn. Andra människor som kallar sig kristna, och som följer det som etablerades efter år 325, kan också kännas igen genom specifika läror. Även de som bildade olika grupper hundratals år efter att den romerska kyrkan etablerades år 325, tillhör alla samma typ av “kristna” grupp, även om de bara anammat en liten del av undervisningen från den katolska kyrkan.

Här följer en lista på läror som skiljer sig mellan den ursprungliga Kyrkan och alla andra kristna kyrkor. Nästa kapitel i boken kommer på ett tydligt sätt förklara och Bibliskt påvisa lärorna som den ursprungliga Kristna Kyrkan från år 31 följer och undervisar.



En lista med skillnader

Här följer de mycket tydliga skillnaderna mellan de båda grupperna som kallar sig kristna i listform. Först nämns lärosatser tillhörande den ursprungliga Kyrkan ifrån år 31, och sedan nämns lärosatser den Kyrkan “INTE” tror på eller anser vara sanna.

…………………. …………………

Firar gudstjänst på sabbaten den sjunde dagen varje vecka (efter den 6:e dagen, fredag, och före söndag, den 1:a dagen i veckan), INTE söndagen.

Firar Passover, INTE Easter.

Tror att Kristus befann sig i graven (jordens inre) i exakt tre dagar och tre nätter, INTE under en och en halv dag (fredag eftermiddag till söndag morgon).

Tror att Kristus uppväcktes från de döda mot slutet av veckosabbaten, INTE på söndagsmorgonen.

Tror på att ta del av symbolhandlingarna i Passover en gång om året på den dagen, INTE på en nattvard som kan firas varje vecka.

Firar Guds årliga högtider, INTE människansårliga högtider som “Easter” och jul.

Undervisar att en människa efter döden måste återuppväckas för att ha ett framtida liv, INTE att vi har en odödlig själ och att vi kommer till himlen eller helvetet efter döden.

Tror på att vissa kan få en evig dom över sig, vilket innebär att de “förbli döda” för all framtid som en dom — utan att en dag bli återuppväckta, INTE på en evig dom där man blir torterad i helvetet i all evighet.

Tror att det bara finns En Evig Allsmäktig Gud (Yahweh Elohim) som äger evigt liv i Sig själv, INTE på att Gud är en treenighet, som består av tre separata gudaväsen som ändå fungerar som en gud.

Tror på att Kristus spikades upp på en påle då han skulle avrättas, INTE på ett kors.

Känner till att Gud beordrade att Kristus namn skulle vara Josua,och att Kristus namn INTE är Jesus.

Tror att Josua Kristus började sin existens när han föddes av sin mänskliga mor Maria, INTE på att han har existerat i evighet precis som hans Fader Gud har.